Caaarolina

Okej, nu har jag fått hemtentan i min hand. Jag vet vad frågorna är. Jag vet att jag har en ROLIG vecka framför mig. Buääääh!! Jag funderade på att gå hem och gråta i en halvtimme, men jag bestämde jag mig nördigt nog för att gå hem och börja läsa istället. Så nu har jag läst, i en englelsk bok om Marx. Han skulle minsann smyga sig in även i denna delkurs. En fråga på hemtentan är att vi ska kunna hela hans liv ungefär och hans begrepp. Så nu kan jag exempelvis jätteviktiga saker om honom som: han tyckte väldigt mycket om sin fästmös pappa. Hon hette Jenny och var himla snygg. Åhåå så användbart och bra! Kulikul med hemtenta. Varför lägger jag det på minnet och inte hans avancerade resonemang om...ja, det jag inte minns.

Nu snurrar huvudet. Jag är lite rädd för det där med att överanstränga hjärnan. Det känns som att jag förbrukar den och att jag borde spara på den tills senare. För så måste det ju funka. När man ansträngt den tillräckligt mycket så vill den vila för evigt. Jag är rädd att uppnå den gränsen liksom. Så nu känner jag för middag.