Honeys, I'm hooooome

Åh det känns så underligt! Jag går i trappor som inte är i heltäckningsmatta. Jag kan krama om Jesper när jag vill. Jag äter mammas mat och jag sover i min egen säng. Jag är hemma!!

Gårdagen var väldigt lång. Kl 04.00 började min resa och jag hade tur som hade en underbar vän med mig som hittade vägen mellan alla bussar. Min hjärna var inte det minsta klar vid den tiden kan jag säga. Hon gjorde till och med i ordning frukost medan jag fixade med min packning. Det var bara vi två och Londons partyfolk på bussarna den tiden. "Oooooh sorry can you stop!? My friend's just passed out!" hördes det från övervåningen i dubbeldäckaren. Kl 19.30 möttes jag av snöflingorna hemma i Sundsvall.

Idag träffade jag Joanna. Underbart! Allt kändes genast precis som vanligt och London var med ens avlägset. Det är så skumt alltihopa. Jag grinade som en galning på tunnelbanan när jag skulle säga hejdå till några av mina vänner. De skulle se Harry Potter naken och jag fick några timmar för mig själv på lördag eftermiddag/kväll. Så jag passade på med Madame Tussauds då. ;) Men på tunnelbanan dit tittade alla medlidsamt på mig och jag fick ett paket näsdukar av en främling. En annan kom fram och frågade om jag var ok. Jag kunde inte hjälpa det, det kändes hemskt och tomt. Så på de första bilderna på Madame Tussauds ser man nästan att jag nyss gråtit. =P

Jag ska bjuda er på ett smakprov mina vänner.

Image and video hosting by TinyPic

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback