Caaarolina

Hehe ja, jag vågade mig inte ut i korridoren förrän idag. Var inte hungrig igår och med frukt, nötter och annat småkrafs som jag har på mitt rum, gick det ingen nöd på mig, förrän nu i eftermiddag. Det knackade på min dörr igår, men jag låg kvar i sängen och öppnade inte.

Idag knackade det på igen. Det var ju självklart mina kära korridorisar (när jag skriver det räknar jag alltid in Emma, som trots allt inte bor här, men oftast är här). De var oroliga för att jag inte kommit ut och det kändes så skönt att träffa dem. Vad det än var kunde jag be dem om hjälp också. Tack. Synd att de ska vara så roliga bara, för det gör för ont att skratta. Nu har jag fått mat i mig i alla fall. Det värsta är att Elin i korridoren också har ramlat och skadat sig, fast hakan. Otuuuursförföljd korridor, gulp?