Stars are blind
Tjoho. Igår var jag TRÖTT kan man säga. Det kanske Anton märkte. Klev ju upp himla tidigt för halkbanan och på eftermiddagen/kvällen åkte jag till Anton. Först promenerade vi en bra bit. Sedan spelade och sjöng vi lite, självklart the one and only song Stars are blind. Haha. Vi är ju för bra...
Sedan såg vi film. The lake house och jag hade nog uppskattat den mer om jag inte varit halvt sovande. Men den var ju bra ändå. Förvirrande för en trött hjärna. Shit vad trött jag var där i slutet. Och när jag skulle gå hem kände jag mig full. När jag kom ut i nattmörkret stapplade jag ner för backen och höll mig nätt och jämt på fötterna. Synd att inte Joanna kom också. Det är alltid mycket roligare när man har sällskap att gå med hem än när man ska gå heeelt eeensaaam i mööörkret! BUHU.
Undra vad det blir ikväll då. Nåt verkar vara på G i alla fall.