Nyår
Hihi.
Dear friend
Nu kan jag andas ut också, fick tentan godkänd. Underbart!
Mellandagsrea
Finns det något mer överskattat än mellandagsrean? Nej, jag hittar aldrig något. Eller jo oftast något, men det är aldrig på rea. Kul var det i alla fall att träffa mina kära vänner och andra bekanta på stan. Efter lite övertalning har jag kommit fram till att jag kanske ska färga håret rödare ändå. Så tråkigt att inte förändra sig. Och det skulle ju faktiskt vara snyggt till mitt och Antons fotoprojekt.
Annars har jag haft ett par toppendagar!
Julafton
Mami och hennes kör sjöng fint igår, men jag kunde inte koncentrera mig. En i körens fru har nyligen dött och han såg så ledsen ut när de sjöng. Kändes så hemskt, uscha. Så jag satt bara där och tänkte på alla ensamma människor. Och gamlingarna där jag jobbade ifjol, de blev så oroliga kring jul. Det är fler än man tror som nog inte har det så lätt den här högtiden. Så jag tycker alla som har några nära och kära att fira med ska uppskatta det.
Dagen före dagen
Godisbak
Här har vi lilla älsklingen!
Hemma!
Har även varit tvungen att se vår fula grannfamilj. De som beter sig allmänt konstigt jämt och sätter upp belysning runt exakt hela huset och gården. Ser ju himla fint ut när bara hälften av lamporna funkar, verkligen.
Fika
Nu är skolan slut, tralallaa. Fast egentligen inte, eftersom de så smart planerat in en gruppuppsats över jullovet. Men den tänker jag inte tänka speciellt mycket på nu, jag ska ju åka hem ikväll! Blandade känslor. Ska bli himla roligt, men samtidigt kommer jag sakna folket här. Känns redan tomt i korridoren. Korridorisarna har mycket mer ångest i alla fall, de har bott här längre än jag och känner sig mer hemma i staden.
Efter skolan var jag och Ylva på ett mysigt café nere på stan. Fikade god macka och chaité. Jag tog inte något onyttigt för en gångs skull! Okej bara en halv lussebulle då. Sånt blir det däremot mer av de närmsta veckorna. Jag ska bara äääta, ääta, äta och äta lite till, hela lovet! Tills jag blir en riktig go liten tjockis, som alla tanter kommer vilja nypa i kinderna.
Hejdå Uppsala, ett tag!
Alla glada
Tjohooo. Imorrn kommer jag hem och då blir såklart alla GLADA. Julen är räddad, fred på jorden, amen och hallelujah. Men vad är nu detta? Vart har min bästaste bästa jullåt tagit vägen på datorn? All I want for christmas is you med Mariah Carey såklart. Den som jag alltid lyssnar sönder kring jul. Baaah då får det blir youtube istället.
Ikväll är det sista bondeavsnittet, snyft. Imorrn är det sista skoldagen innan jul (hallelujah-kör som sjunger) och förhoppningsvis en hejdå-fika. 
Beslut
Han är helt enkelt rakt igenom elak, girig, manipulativ och självisk. Utan ett uns empati. Nej det får vara nog nu. Det är han som inte är värd mig och syskonen (inte tvärtom som han så fint sa en gång). Jag klarar mig bra ändå, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Det här är det enda rätta.
Lucce-gasque
Igår jobbade jag hela dagen. Vi satt och kollade på Thelma & Louise på dvd, drack glögg och åt godsaker. Japp, jag var som sagt på jobbet.
1. Tärnan Ylva
2. Förberedelser
3. Maria och Calle, bästa
4. Fina tjejer
5. Här har vi lucian, haha
6. Lucian var skiiiiitlång
7. Kolla vad fint det var
8. Tåget tågar ut
9. Frosseri
10. Ylva framför baren
Bra värden
Konversation med en sjuksköterska.
Hon - Du kommer snart kunna idrotta igen. För du idrottar väl mycket?
Jag: Haha neej. Va?
Hon (oförstående): Jaså inte!? Men dina värden är jättebra. Som en 6:årings!
6-åring!?? Hahaha. Ja, man kanske kan välja att se det som nåt positivt. 
Ikväll tänker jag ta mig till lucce-gasqen ändå. Kören ska sjunga (dock inte jag), men jag tänker ändå vara med och umgås med dem och titta på spexet. Det blir ju Calles och Marias sista, eftersom de ska sluta. Dumma Calle som väljer att gå upp till heltid som säkerhetschef på Arlanda, istället för att vara pianist i kören. Hur tänker man då? Haha.
Igår sa han att jag borde följa med honom en dag på jobbet (ni vet jag älskar Arlanda) och se den andra sidan av allting. Saker som ständigt går fel, människor som beter sig som svin...and so on. Det är lite skrämmande att höra honom berätta. Nej!! Jag vill leva i min lilla Arlanda-är-en-trygg-och-kärleksfull-flygplats-värld.
Lätt till skratt
Nu har jag i alla fall tagit bort skenan. Jag trodde jag skulle börja grina när jag såg hur svullen näsan var. Sedan blev jag varm och yr i huvudet istället, så var tvungen att sätta mig ner och luta huvudet bakåt. Måste fortfarande gå med tejp på den, för att tränga undan svullnaden. Verkar som att det hjälper i alla fall, för det ser inte alls ut som i morse. Åh jag är så glad att ögonblicket då jag först fick se den är över - en sann mardröm! Nu när man ser den med tjep på ser den typ ut som vanligt. Den var inte blå i alla fall.
Jag har varit i skolan också. Åh vad jag hade saknat mina klassisar. Föreläsaren är riktigt skön också, diggar honom stenhårt. Var en jätteintressant dag då vi pratade om manligt/kvinnligt, rockstjärnor, Britney och en massa annat. Inga kvalitativa metoder här inte, skitkul var det.
Åhhh Bonde-Fredrik I'm the one for you. Let me be the one to vårda dina grisar. Love/CarolinaLucia
Ahahaha, vad länge sen! Jäkligt roligt dock.
Soft
Annars finns det många saker att vara glad över:
1. Min granne har inte spelat dånande musik på hela helgen! Tack för att du valde just den här helgen, taaack.
2. Mina blåmärken börjar nu bli gulmärken. Ser ungefär ut som en dålig sminkning från Make up store. Lila i ögonvrårna, lila eyeliner och gul över och under ögonen. Rätt coolt ändå. Jag är en hel färgpalett.
3. Jag har roliga grannar och kompisar som tycker att det inte gör något om jag får ärr, för det är ju Rock'n Roll.
4. Det är snart jul. Det är jag glad över trots att mamma redan nu skickar dumma mms som visar lussebullarna och pepparkakskolan de bakat. (Hoppas det smakar skit).
5. Antons och mitt fotokoncept behöver inte gå i stöpet för det här. *Heeeemliiiis*
Skönt
Idag knackade det på igen. Det var ju självklart mina kära korridorisar (när jag skriver det räknar jag alltid in Emma, som trots allt inte bor här, men oftast är här). De var oroliga för att jag inte kommit ut och det kändes så skönt att träffa dem. Vad det än var kunde jag be dem om hjälp också. Tack. Synd att de ska vara så roliga bara, för det gör för ont att skratta. Nu har jag fått mat i mig i alla fall. Det värsta är att Elin i korridoren också har ramlat och skadat sig, fast hakan. Otuuuursförföljd korridor, gulp?
Sorry
Otur
Nu kanske det låter jätteilla, men jag mår efter omständigheterna bra. Proppar ju i mig värktabletter var 6:e timme. Jag som är rädd för alvedontabletter och liknande känner mig nu som en knarkare. Men jag vet att jag kommer klara mig igenom det här, precis som allt annat. Positivt tänkande. Sjuksköterskorna var så gulliga och det var himla tur att jag ramlade där många bilar kör förbi, det var ju en som stannade och skjutsade mig i ilfart till sjukan. Frågan är hur det hade gått annars. Är mest orolig över att de i korridoren ska bli rädda när de ser mig. Skolan är borträknad den närmsta veckan. Tyyypiskt!! Vet inte vad jag ska säga mer, det känns för overkligt det här.
Kultursociologi
Annars verkar den ena läraren jättebra i alla fall. Han har dreads bak och lång lugg fram, hehe. De skulle dela in oss i grupper och gjorde det med hjälp av en kortlek. Det skulle vara 12 grupper med 3 personer i varje. Så de hade plockat bort alla klöver ur leken med motiveringen "för att vi inte tror på pengar". Riktiga sköningar.
Så kan det gå
Fick inte så mycket sömn i natt. Min granne drog nämligen på musik vid 4-tiden. Vad är felet!? Vilket kapitel missade han egentligen i den lilla enkla boken i normalt beteende!? Han läste den definitivt inte. Fattar inte, snacka om respektlöst.
Grattis
Utbildningen gick bra, var bara att sitta och lyssna. Inga problem att hitta dit heller, trots att det låg en bit bort. Jag blir alltid så stolt över mig själv när jag inser att jag visst kan följa en karta - jag är inte helt utan lokalsinne! Såg moskén också, men ingen Allah i sikte.
Måste verkligen säga GRATTIS till Henke, som kom in på läkarlinjen vid Karolinska. Den grabben kommer bli en utmärkt läkare är jag övertygad om. Stort grattis! Jag förstår ju lika bra som ni att det endast är för att han är rödhårig. Intelligensen sitter endast i hårfärgen såklart. Och jag har läst i Illusionerad vetenskap (haha hundtricket) att rödhåriga har 455 fler hjärnceller än andra. Looovar. 
Combaya
Tur att jag på något mystiskt sätt känner mig helt lugn. Antingen så är det en jag-vet-redan-att-det-är-kört-känsla (neej inte tänka så) eller så är det en whaaaatever-det-går-som-det-går-känsla (japp!)
Hakuna matata, helt enkelt. Mina förebilder.Put a smile on your face
Att bo i korridor kära vänner, DET är berikande. Alla olika personligheter som finns, haha. För några dagar sen kom jag ut i köket på morgonen och möter Tony.
Jag: Goood mooorgon! (Skitglad röst)
Han tittar på mig som om jorden håller på att gå under.
Han: Jag förstår inte vad som ska vara så gott med den här morgonen!? (Skittrött röst)
Jag: Det är väl en jättebra morgon?
Han: Nej! Och jag lyssnar inte på kvinnor i skinnkjol. (Hade min nya fina kjol på mig)
Jag: Hahahhahahahhahahahha. Det är ju dom du ska ta mest seriöst.
Han: Knappast!
Åh han är så rolig Tony. Går inte att fatta om man inte träffat honom. Äkta pessimist, haha. 
Smiiiiiiile Tony, smiiiile!
Lördagsfika
Istället blev det en mysig Idol-kväll med de bästa korridorisarna. Grymt tur att jag hamnade just här. Nu ska jag snart bege mig ut på en lördagsfika. Kakor i massor! Jag har gått och varit konstant hungrig de här dagarna, mamma tror att jag vidgat magsäcken, haha. Mycket möjligt så mycket som jag proppar i mig.
Jag antar att det är så här jag kommer se ut imorrn då, när jag försöker få på mig min söndagströja. Jaaaja, vad gör det? Ser ni inte hur böljande mitt hår år? Fladdrar i vinden.